Känner en stark ensamhet och ganska mycket ilska för tillfället när pojken min ännu en gång valt att gå iväg och dricka med polarna istället för att vara hemma här. Tanken att de skulle kunna komma hit var ju också helt idiotiskt tydlgen. Varför? Jo man har väl sina funderingar... Han som säger att de ska dricka öl ska ju tydligen festa loss med Capten Morgan och andra mumsiga drinkar. Varför kan karlar aldrig säga som det är? Blir så jävla less!

För vad är grejen egentligen med att stå och hålla undan saker? Varför kan man inte bara ta allting direkt, så slipper man allt jävla tjafs om dittan och dattan på grund sådana otroligt onödiga lögner. Lögner om saker man annars inte hade brytt sig om alls om det bara hade kunnat vara en true story for once! 

För inte fan känns det som om att man har sambo när man får sitta själv framför datorn varje jävla gång för att han ska ut och ränna. BLÄ BLÄ BLÄ! Ännu mera BLÄ! Detta förvandlas till en Rage-blogg från en icke så aktiv blogg på bara några sekunder. Jag som avskyr rage-bloggar... 

Så, då är frågan... Vad ska jag göra? Skriva mer? Ge djuren mat? (Låter vettigast). Efter det? Blir väl LoL och åter LoL, visst att det är roligt men inte ska hela livet behöva kretsa runt det? Jimmie jäveln klagar på att det enda jag pratar om är LoL. Kanske för att jag inte har något annat att göra när jag sitter här själv! Kan inte följa med ut för att vi inte har hundvakt. (Vilket man skulle kunna ha fixat om han sagt till från början om det) Nej... Nu slutar vi vråla om alla dumheter i världen, tar oss i kragen, ger djuren mat och sen... Sen spelar vi igen, kanske ska ta och köra lite Taric som omväxling. Har trots allt spelat Janna säkert 15 matcher i rad nu. Hon är min nya Teemo <333 

Vilket påminner mig om min serie jag gör till bilden. Kan lägga upp den sen! Btw, om någon som lever i Sundsvall och som råkar ha en kyckling (eller fler) och som på något vänster läser detta, skriv till mig om det är ok för er att jag påbörjar mitt lilla klickprojekt med er kyckling ^^ I miss Falafel! :'(

Oj oj oj vilken morgon, det säger jag då bara. Först vaknar man av älsklingens alarmklocka som börjar ringa klockan sex på morgonen men somnar snabbt om igen för att väckas av ett KABOM! Usch vad rädd jag blev, Jimmie hade halkat i duschen. Såklart hade han ju låst badrummsdörren så jag kommer inte in. Ropar "Jimmie, gick det bra?" och får några stönanden tillbaka tills han tillslut säger; "Jo, det gick bra. Ramlade och slog huvudet i väggen bara." Lätt att somna om efter det...

Så nu sitter jag här och tänkte berätta hur det gick igår när jag skulle avslöja för mor min att vi skaffat katter. Lillasyster min visste sen tidigare men inte sett kissarna så hon gick hit direkt efter skolan för att mysa med dem och leka såklart. Detta gjorde att de blev lite trötta efter ett tag så de gick och lade sig på sin vanliga plats uppe på ryggstödet på soffan.

Mamma kom in vid fyra tiden, jag har ju sagt av vi möblerat om i lägenheten (vi har ju fått in kattsaker). Mamma letar och letar men kan inte se något nytt, flera gånger tittar hon åt katternas håll men nej, hon ser dem icke. Tillslut förstår hon, och säger bara "Men är ni dum eller!" Här var man så säker på att man skulle få en utskällning men nej då. Istället går hon fram och klappar våra söta små kissemissar.

   För visst är de för söta. Bulbasaur busflickan nummer ett och Chester ninjakatten ^^

Men nu ska jag käka lite innan man ska trampa iväg till skolan, efter det blir det jobb. Gud vad hade man inte gjort för att få jobba hela dagen istället för att sitta med Kemi B. Tur att det är labb iaf. :P

HARÉ

Efter mycket funderande kom tillslut beslutet att jag skulle börja blogga igen, eller åtminstone ett försök till ett seriöst bloggande. Främst för att jag helt enkelt började sakna att skriva, då det många gånger  kan vara en lättnad att få ut sig sådant man tänker på men också för att man verkligen utvecklas mer i sitt skrivande bara av att föra en vanlig liten blogg.

Vad skall jag skriva om kanske du som läsare undrar. Förr skrev jag om allt från politik till vardagliga händelser. Ibland kunde jag sitta i timmar och skriva om alla konstiga slags funderingar som snurrade i mitt huvud, en sak är dock säkert. Vill ni sätta er ned för att läsa en modeblogg eller liknande så har ni kommit helt fel. Då är det lika bra att lämna min lilla sida på en gång då detta inte alls ligger i mitt intresse.

Kanske är dags att berätta lite om sig själv. Här kallar jag mig Falafel, vilket jag gör på de flesta ställen. Pinsamt nog ett namn jag givit mig själv och kanske ännu mer pinsamt ett smeknamn som jag faktiskt tycker är det grymmaste. Mitt riktiga namn är Anna, vilket kanske förklarar varför jag gett mig själv ett smeknamn. För hur många smeknamn brukar en Anna få? Nä, skämt åsido och hur som helst.

Jag är nu 19 år, med andra ord född -92. Jag och min sambo Jimmie bor i en liten lägenhet på 28kvm tillsammans med våra två kattungar Bulbasaur och Chester. Sen brukar givetvis min lilla portugisiska vattenhund Theodor vara här ibland. Mina älsklingar kommer ni förmodligen höra mycket om i denna blogg då de trots allt är mitt liv.

Nu är frågan om jag ska sätta stopp för stunden, kanske borde man sätta sig ned och jobba med kemiläxan jag fått till idag. Vi ses så länge!

FaLaFeLn